Hitman: Agent 47 (2015)

Hitman: Agent 47 (2015)

  • 1 tim 36 min
  • Action, Thriller
Uppdaterad 05 december 2019 kl. 12:12 | Publicerad 30 augusti 2015 kl. 18:08
Detta är en recension. Analys och ställningstaganden är skribentens.
  • Regi:
    Aleksander Bach
  • Manus:
    Skip Woods, Michael Finch
  • I rollerna:
    Rupert Friend, Hannah Ware, Zachary Quinto, Ciarán Hinds m.fl.

Agent 47 (Rupert Friend) är genetiskt modifierad till att vara den perfekta lönnmördaren. Han är omänskligt snabb, stark och uthållig och är oförmögen att känna rädsla, smärta eller hysa känslor för en annan person. Agentforskningen är nu nedlagd och hemligheten bakom det lyckade resultatet har försvunnit med dess skapare, Litvenko (Ciarán Hinds). Nu vill organisationen "Syndikatet" få tag i hemligheterna för att skapa en egen armé. De skickar John Smith (Zachary Quinto), ett av deras egna experiment för att leta upp Litvenko. Agent 47 måste nu hinna först och börjar jakten med Litvenkos dotter, Katia (Hannah Ware).

Foto: Twentieth Century Fox Film Corporation.
Foto: Twentieth Century Fox Film Corporation.

Jag hade inte särskilt stora förhoppningar inför den här filmen. Redan när jag såg trailern hade jag det ganska klart för mig hur filmen skulle vara; torra scener med mycket skottlossning och explosioner, precis som i alla andra trista actionrullar. Vi blir inte presenterade för något nytt och intressant, istället blir det bara segt och tjatigt. Visst, mitt i stundens hetta så gillar jag det lite grann, men känslorna tar slut med scenen. Det blir heller inte bättre av att regissören Aleksander Bach, helt har misslyckats med tempoväxlingen. När han drar ner på farten gör han det så kraftigt att det känns som om filmen nästan står stilla. Det blir inte alls den där önskade effekten där vi ska kunna hämta andan men samtidigt vara taggade för mer.

Jag måste erkänna att jag inte har spelat Hitman-spelet särskilt mycket. Knappt alls faktiskt. Så fansen kanske kan hitta mer hjärta för den här filmen än vad jag kan. Jag är i alla fall inte alls imponerad. Inte ens karaktärerna gör avtryck på mig. De blir så tillgjorda och ocharmiga att det är näst intill omöjligt att beröras.

Jag hoppas inte att detta kommer påverka Rupert Friends karriär för mycket. Jag har gillat honom ända sedan han kom in i TV-serien Homeland. Rollen som 47 är inte svårspelad och det är inte hans fel att filmen är dålig, förhoppningsvis kommer han få revansch i en film av högre kvalitet.

Bäst: Jag har börjat uppskatta actionfilmer där skotten genererar en realistisk mängd blod vid träff, det har de lyckats med här.

ANNONS
ANNONS
NÄSTA ARTIKEL